ALLT MÖJLIGT FRÅN MOBILEN

Jag tömde mobilen...så här kommer lite allt möjligt och jag börjar med bilden ovan.

På den ser ni min minsta syrra, som jag har lånat bilden av, och min minsta bror som

jag brukar låna kameran av (den han håller i sin hand).

Det är 7 år sedan nu, som han gick bort. Tiden går så ofantligt fort men jag kan fortfarande

höra hur hans skratt låter och minns hur hans hår kändes mellan mina fingrar då jag klippte honom.

Ibland tänker jag att många trodde att han tog sitt liv, han var ju så ung, men det gjorde han inte.

Han bara somnade och sen vaknade han aldrig mer. Plötslig vuxendöd kan vi kalla det, man vet nämligen inte varför. Sån skit händer på riktigt och det är tungt som tusan. 

Jag kanske skriver mer om det en annan gång, för nu bölar jag bara.

Här är en glims av mitt växthus...så skönt när det livet börjar. Älskar att ha jord

mellan fingrarna...som att förankra sig på nåt sätt. Tror jag måste se den där serien

jordskott igen.

 

Kalatean fick sig en välbehövlig utomhus dusch.

Den blommar inte nu, men när den gör det så har den de allra skönaste

 limegröna blommor. En favorit hos mig nu.

 Isabelle gillar dom också.

Knäppte en bild på kvällspromenaden med Zeke.

ett hav av Skillor.

Gillar det där med att blanda...nytt/gammalt, fått osv

Det här relativt gamla kontorsskåpet från Kinnarps gömmer vi diverse apparater och mat i.

Himla bra med jalusiskåp tycker jag.

Från att ha varit sjukt ointresserad av djur...har vi nu skaffat hund.

Ja, det var inte mitt beslut, men 3 mot 2 vinner så Zeke fick flytta hem till oss.

Det är faktiskt komiskt, han är brun, vår bil är brun och även huset.

Fulaste färgen när jag var liten...bajs liksom, men nu ÄLSKAR jag brunt!

Zeke kräver rastning och på dem hinner jag fånga fantastiska naturupplevelser...

Mother natures art! 

Mera brunt som ni ser...

då kanske det inte är så konstigt att måleriet ser ut som nedan.

det lämnar tydliga spår i mitt sinne

å tydliga spår på stranden får mig att fantisera vidare...

 tänker på Pipvalsen t.ex.

...en fantasivärld med figurer från mitt undermedvetna.

Älskar att befinna mig där, framför ett papper med färg, sax, tusch osv.

sa jag ÄLSKAR!

ps. om du klickar på bilderna så blir dom större.

NÄR MAN ÄR STOLT SOM EN TUPP!

Hej! Govänner. Nu är jag äntligen på svensk mark igen och aldrig har jag väl känt mig så välkommen hem. Fina brev med varma ord samt överraskningar av världsklass väntade på mig på köksbänken, jag visar dem en annan dag, men nu vill jag framför allt tala om hur stolt jag är över min stora lillasyster som är designchef på lagerhaus.se . Du kan läsa om henne på sidan housecandy.se  Kuckeliku, jag är stolt som en tupp!

AFRICAN PATTERN PARADISE

Hallå hej!

Nu ikväll, befinner jag mig i ett Afrikanskt mönsterparadis.

Syrran har kommit tillbaka från sin tredje säsong av volntärsarbete i Ghana.

Kolla vad hon hade i sin väska, I´m in love!

Dockorna har jag fått vid tidigare tillfällen, också dom från Ghana ursprungligen.

Hmmm, vad skall jag göra nu då?, kuddar? överkast? eller bara ha som dukar?

MIN BROR, MINA MINNEN

Det här är min bror, Martin, Martin Bäst!

Carl Joel Martin BÄST.

 

Hans blick är så himla närvarande på bilden,som om han

 verkligen ser mig.Jag hör hans röst sådär glasklart 

i huvudet och jag kan fortfarande känna hur det känns att dra fingrarna genom hans tjocka täta hår.

 Jag brukade göra det lite då å då eftersom han alltid

 kom till mig för att bli klippt och trimmad.

 

Bilden på honom och tröjan jag gjorde enligt hans önskan,

har jag i burken på kylen, sådär nära och vardagligt vanligt.

 

 

Delade humor med honom.

 Speciellt all sjuk humor som ibland känns lite "förbjuden".

Sådan humor som gör att man vill gömma sig bakom en gardin för att man bara inte får skratta.

 Är otroligt tacksam över att minnena är så många och att dom inte är sorgliga, dom flesta får mig faktiskt att känna hur musklerna i magmitten drar ihop sig till ett kluckande skratt.

Tack för det Bror och tack för så himla mycket annat.

 

Idag skulle du blivit 30 år. 

Känns så orättvist att du inte fick,

att du ville, men plötsligt var det bara slut.

Vi kommer fira dig ändå, var så säker ,

och tårta kommer vi äta, Prinsesstårta! din favorit.

 

Igår drog jag ett kort ur tarotleken med frågan om 

hur du har det,och svaret...Jag är ett med universum.

Så självklart liksom, man får tro vad man vill 

och du hade säkert sagt att det bara var

"cosmosideer" ha ha ha,

men jag kände att det kom från dig 

och det fick mig att känna ett otroligt lugn.

Du är med oss varje dag, överallt, samtidigt.

Vi minns dig.Vi älskar dig.Vi saknar dig.

MARTIN BÄST

STRANDEN IDAG

Brorsan är på besök och Varberg visar sig från sin bästa sida.

Vi drog till stranden för slottsbygge och krabbfiske.

Alla badade utom jag och brorsan, heheh, badkrukor.

HON ÅKER SNART

För några helger sedan levde jag rena lyxlivet med tjänstefolk och allt.

Min faster kom hem till oss (läs tjänstefolket), 

strök all tvätt (vilket jag normalt sett aldrig brukar göra), 

plockade fram och dukade av frukost, lunch och middag osv.

Allt medan jag låg på soffan och slötittade i inredningsmagasin,

drack svart kaffe och åt god och välbehövlig choklad.

På kvällen åt vi god mat, mös framför tv:n med film och vin.

Fattar ni??? lyxliv deluxe alltså!

Jill sveptes med i städtangon och hjälpte också till

 (läs det lilla tjänstefolket...barnarbete är ju förbjudet ;) 

hon bar tvätten på huvudet och frågade om det var så dom gjorde i Afrika (läs Ghana)

 Snart åker hon dit igen, lillsyrran, tillbaka till Ghana för tredje året i rad.

Jag är så himla stolt över henne och den insatsen hon gör för dom där

i byn hon bor hos och alla barnen som hon kallar för sina.

Vem vet, en dag kanske Jill också åker dit.

 

JAG HAR FYRA SYSKON, DEL 4

Här e hon, min minsta lilla lillasyster, lilla Lo, lilla MLI. Jag kunde varit hennes mamma, men nu är jag inte det, fast lika stolt som en, det kan jag lova. De starka känslorna bor i henne, liksom rytmen och det varmaste och störstaste hjärta och leende man kan tänka sig. Hon har precis återvänt från Ghana där hon för andra året i rad volontärarbetat på en skola i en by utanför Accra. Jag är minst sagt imponerad av hennes mod. Modet att göra något sådan, något som faktiskt gör skillnad, att vara där med hela sig själv och allt man har. Fast jag tror det är lite fusk för hon måste ha det där i blodet, hennes kropp saknar skelett och leder, och rumpan lever sitt eget liv, för jösses kompis vad hon kan jucka med höfterna och skaka på rumpan, vem som helst skulle ju kunna vara sjukt avis på det. Dessutom har hon filmstjärnestatus, för visst e hon lik Kate Hudson! visst visst?! Jag är mallig för att du är min syrra Emelie. Jag älskar dig!  å så länge vi har varandra, Du, Tessan, Erik och jag, så klarar vi mer än vi någonsin anar. Tillsammans är vi starka.

KÄRT ÅTERSEENDE

Min lilla lillsyrra har varit i Ghana för andra gången i rad. Jag beundrar hennes så. Titta vad hon hade med sig hem. Fina tyger å plastdockorna som jag bara älskar. Jag skall berätta mer om henne snart.

JAG HAR FYRA SYSKON, DEL 3

Hey! Kolla in killen

...han har smilet som smittar, ögon som glittrar och tänder som gnistrar.

 Ett hjärta av guld bor i hans kropp och jag överdriver inte om jag

säger att han är det snällaste som går i ett par skor. Det är min bror det!

Han ställer alltid upp, fixar, trixar och ordnar. Snabb är han också...

det kliar lite i kroppen hans och jag upplever att han alltid

vill ha något att göra. När han var liten fanns han överallt och

ingenstans på en och samma gång... det var omöjligt att

hålla koll på honom, något som jag blev tillfrågad lite då å då

efter som det skiljer 10 år på oss.

Förra sommaren gifte han sig med sin kära! Och nu bor dom 

i ett hus i Sollentuna. Kanske kanske kommer det fler kusiner i den

Blomkvistska klanen, det hoppas vi på iaf.... å då,

då skall han få tillbaka för gammal ost tänker jag ;) 

Jag brukar säga lite skämtsamt att han är familjens svarta får

 i omvänd ordning, för det finns ingen som har ett sånt sinne

 för god ekonomi, kan räkna 

och är så sportintresserad som han...inte i vår familj i a f.

 Jag älskar dig Erik. Tillsammans med Tessan och Emelie

klarar vi allt. Jag är så himla stolt att få vara din syrra.

JAG HAR FYRA SYSKON DEL 2...

en bor i Göteborg, så nära men ändå för långt borta. Hon är snygg som få, snäll, rolig, påhittig och generös. Hon har en alldeles utomordentlig fingertoppskänsla för snygga, sköna och roliga prylar samt ett (stort) öga färg och form, vilket är en stor fördel när man jobbar som designer, vilket hon gör. På fritiden ägnar hon sig åt att tävla...va, va sa du?...nä nä nä skojar du? inte golf, fotboll eller tennis å sånt, utan tävla som i att skicka in slogans med lite extra allt... och jag skojar inte kompis, hon har vunnit allt du kan tänka dig. För att ta några exempel, en bil, en vespa, en TV, en resa till England med fickpengar osv +, ja listan kan göras lång och hon är värd varenda vinst för det här handlar inte om tur min vänner, det handlar om skills! förutom att tävla och jobba är hon mamma också till två små fina killar och renoverar ett hus tillsammans med sin hubby strax utanför Göteborg. Ni förstår ju själva att jag är stolt över att ha en syster som hon, Thérèse! jag älskar dig och hoppas att vi som syskon i livet (du, Erik, Emelie och jag) alltid skall hålla sams och känna trygghet och stöd i varandra. Tillsammans klarar vi allt!

JAG HAR FYRA SYSKON, DEL 1

Jag har fyra syskon. En går inte att ta på längre, han finns lite runtomkring och överallt. Han är med mig i tanken och ofta får han mig att le, precis som han själv ler på bilden ovan. Det är så jag vill minnas och minns honom och även om han gick bort alldeles för tidigt och på ett högst oväntat och plötsligt sätt, tröstar jag mig med att han fick uppleva kärleken, han fick känna vad det är att ha någon att tycka om som tycker om en tillbaka. Han fick träffa mina barn, hans syskonbarn och han hann att bli Jills gudfar... å dom pratar om honom ofta, barnen, och det glädjer mig...men jag har svårt att gå till graven, jag kan inte, jag vill inte...det känns som om att någon vill skriva mig det på näsan, han e död, han e borta FATTA DET! men jag vill inte fatta, så jag går inte dit...jag väntar... här på att han skall komma till mig...åtminstone i drömmen. Jag saknar dig Martin!...jag saknar dig...saknar dig. I morgon är det tre år sedan han gick bort. Det är ofattbart....tänk att man klarar att gå igenom något sånt här, för det gör man faktiskt på något märkligt sätt...tillsammans med dom andra som också saknar.