PÅ STRÖMMA ,GUNNEL MED VÄNNER

Vi träffas lite då och då, Gunnel med vänner.

Ingen heter Gunnel vad jag vet men vi är vänner.

Några sedan gammalt och andra lite mer färska.

Inte lika nybakta som frallorna men lika goda.

Förutom att äta frukost tillsammans,

pratar vi om allt mellan himmel och jord.

Det brukar bli både skratt och gråt.

Välbehövligt med både och tycker jag.

Jag var tvungen att flytta mig lite närmre pelargonerna.

Så bloggigt matchigt liksom, haha.

Gråtsvullen men ändå glad.

Glad för att dessa kvinns finns!

ps. det kommer hända stora spännande grejer på Strömma i sommar.

Missa inte att göra minst tre besök där denna säsong.

Vi kanske till och med ses!

NÄSTA STATION...MY KIND OF TYPE

Jag  hoppar på tåget igen, men allt kan inte bara vara jobb, jobb, och jobb, man måste ju underhålla kreativiteten och öppna dörren för fritt skapande utan regler och tyglar också. För ett tag sedan blev jag inbjuden till ett kul evenemang i Göteborg på Rundqvists boktryckeri, 

"tjejer med tryck".  

Här står Mija och pillar och petar med några små typer.

(det var henne jag fick inbjudan av)

 Jag citerar från facebook,

 Jag fick sätta och trycka min lista och är jäkligt nöjd. Hittade dessa meningar i ett hus i Höganäs som vi hyrde en sommar. En mening över varje dörr. Meningarna fastnade och jag använder mig ofta av
 dem, speciellt vid stress...
1. Det viktigaste först
2. Gör det enkelt
3. Släpp taget
4. Lita på Gud

jag flikar in med en minnes bild där jag hör min mamma säga
- en sak i taget 
- det viktigaste först
- långsammast kommer längst  En parentes, men i alla fall bra sak med egna "mantran" det var liksom bara det jag ville säga. Ibland spårar jag ur.

Jag tog med mig min fluffigaste kompis, Linda.

Vi har känt varandra ett bra tag nu faktiskt och träffades redan på "Boråstiden" då vi gick på Textilhögskolan samtidigt. Hon har åkt både snabbtåg och snälltåg, t. o. m rälsbuss tror jag...men det är ett helt annat inlägg.

Vi var riktigt många tjejer med tryck som alla lyssnade intresserat för att sedan slukas upp av vår kreativa iver. Jag minns inte vad alla hette men det fanns mer än en Anna och Linda. 

Någon jobbade som konstnär, en annan som designer och någon var bara så glad över att vara där utan barn mitt i föräldraledigheten (jag minns den känslan).

 Grafikteknik har jag provat förr, men alldeles glömt bort hur kul det kan vara.

Den fluffigaste färgen på bordet blandade Linda till såklart. 

Lila blev lite otippat kvällens färg för mig.

 

I vanlig ordning tog jag med mig kameran och gick runt en stund för att se allt genom

ett mer fokuserat öga.

Älskar de brungula tonerna och doften av tryckpastan. De går så bra ihop.

Det är nästan som att få hälsa på i gårdagen, någon gång för länge sedan.

Tänk så många som fingrat på den byrån och dragit i de där lådorna t.ex. 

Så snyggt nötta.

 

 

Lite tips fick man med sig på vägen också.

Tack som fan för uppmaningen, det skall jag göra.

 

 

My kind of type. Fyndigt fint!

 

 

Kolla in alla "filmisar".Det här får bli mitt nästa tryckprojekt.

 

Den där härliga tryckpastan låter så skönt när man rollar den mot glasskivan.

Ett härligt klistrigt och klibbig ljud. Det gäller att inte få för mycket färg på klichéerna eller typerna för då blir trycket smetigt...fast ibland är det kanske just den effekten man vill åt.

 

När man får så där fria händer kan det vara svårt att sätta igång...

då brukar jag ofta börja med ett hej!

Linda började också med ett hej,  fast mer internationellt,  HELLO!

NU blir det godbaj! Sijo läjter.

VILKEN GLAD MIDSOMMAR!

Det blev en riktigt glad midsommar i år.

Vi flyttade ut på altanen under markis i skydd från regnet som aldrig kom (när hände det sist?).

Man vågar ju aldrig riktigt hoppas liksom.

 Solen värmde och

strålade in genom smutsiga fönster, dom tvättar man ju gärna inte i onödan, heheh.

 

Freddan kockade i vanlig ordning och vi körde en favorit i repris fast med andra gäster ;)

 

Det blev cowboyklubbor med hemlagad ketchup, tomatsalsa och annat göttigt som

fick läpparna att glänsa och mungiporna att peka uppåt.

 

Vi pratade såklart om boken med stort B  som vi just släppt, Kristin, Marina och jag. 

Om hur spännande det kan vara att få ta del av en annan människas liv och historia...

det där med varför saker blir som dom blir och ser ut som dom gör.

Vi pratade om Gotland också, hur vackert där är och om Marina som spenderat minst 10

somrar på Gotland hos sin farmor som bodde där då hon var barn, Marina alltså ;)

Det kan man läsa mer om i boken om man vill. Nu finns den på vår lokala bokhandel också, 

Göranssons i Varberg.

En av fördelarna med att få väntat besök....man städar (det gör jag heller inte i onödan).

Det doftade grönsåpa både ute och inne. Nu kunde gästerna få komma.

 

Fast det kan kännas som en evighet innan de kommer.

 

men så kom dom äntligen, hurra!

 

Det blev ett himla skönt stoj och stohej.

Enda gången det var tyst den kvällen var när vi åt.

Då sa vi mest mmmmmmm.

Vi satt uppe och ute länge, precis så man önskade att det skulle vara varje kväll den här årstiden.

Som vanligt var det någon som kläckte -nu är det bara 6 månader kvar till JUL! grmf.

Då, till jul, skall jag ta en bild på midsommarkransarna barnen hade på sig

fast först en massa bilder på härlig, varm(förhoppningsvis) och skön sommar.

Midsommar 2016 =  riktigt GLAD!

KÖPENHAMN DEL 1

Ibland smälter man in

Vi drog till Köpenhamn, Diba, Josefin, Borran och jag.

Bara sådär på en vanlig tisdag.

Kom hem med en miljon bilder, 

så jag börjar med de här från skateparken som vi inte kunde gå förbi

 utan att stanna och skjuta ett gäng rutor. 

Hon smälte också in där med sin klänning, Josefin, som ett grafiskt fält i ett abstrakt måleri.

å så bilarna. Snyggt!

Jag kan liksom inte få nog av den här sortens estetik.

Slumpen, tiden och människan i perfekt samspel.

I love it!

BRA SÖNDAG!

Välkomna till Trastvägen!

Sannerligen ett välkommet besök. Det hade fått mogna i ca 7 år minst. Mirijam och jag har lärt känna varann genom blogg och instagram. Jag minns så väl inlägget som bara fick mig att GAHHhh! vilken skön människa. Hon bjussade på ett tidigare självt genom att läsa ur sin dagbok från tonåren på något som kallas Skambyrån, som hon sen lade ut på sin blogg. Var ett tag sedan nu, men det inlägget ligger som en gladklump i hjärtat och jag blir liksom impad och lycklig ända ut i fingertopparna när jag tänker på det, hahaha. Kolla här. Helt underbart om du frågar mig.

Jag blev så uppslukad av vår fikadate att jag precis glömde av att föreviga det hela. Det blev precis när det var dags att säga hejdå som det komihågs :)  Jag passade på att visa mina fina framtänder där, det är ju sånt man gör för att visa hur glad man vart för att få träffas irl. Jag fick mig en titt jag också.

Vi bjöd på rabarberpaj, glass, grädde och gurka (ja, GURKA! barn gillar sånt).

Sedan var det som om någon hade slagit mig hårt i huvudet och jag fann mig plötsligt med ytterligare 3 kg rabarber från vår trädgård, görandes saft på egen hand. Fast där ljög jag lite grand, Jill var också med och hjälpte till. Jösses människa, tänk om du kunde ta och portionera ut sensationerna lite istället. Nä, fast det är ju inte min melodi. Svart eller vitt. Allt eller inget osv.

Viktigt med safttillverkning. Ta bort allt det där vita beska på citronen!

Skala med potatisskalaren först och skiva citronen sen. 

Efter det. På med kokt sockervatten. låt svalna lite. På med plast och låt stå i fyra dagar. Sila sedan och tappa upp på rena flaskor. Ja, det stod så, väl rengjorda till och med. Som om man hade tänkt...

lite mögel och skit i den här, äh jag kör på bara. Det ger väl bara en mogen karaktär eller nåt. Fast jaa, joooo, det skulle man nog kunna tänka kanske.

När klockan närmade sig fem kom resten av familjen hem. De åkte i väg till Vårgårda i arla morgon timma med hund och allt. En utställning för wachtelhundar väntades. Jag kände minsann att det var lite nervös spänning i luften...det spelar ingen roll hur det går, men det hade ju varit roligt om, osv.

 

Å det blev JÄTTEROLIGT! för hunden, Zeke, kom trea i unghundsklassen för hanar med omdöme excellent samt certifikat. Behöver jag säga att husse var nöjd? nää, det ser ni ju själva.

Det var inte riktigt allt som hände, men nu börjar det närma sig skryt, så jag sparar lite för mig själv.

Sammanfattning = BRA SÖNDAG!

PÅ STÄPPEN

Jag drog till Södra Näs, västkustens prärieremsa.

  

Horn eller gren, Grenhorn.

 

Inga djur syns på bilderna, men jag hade min häst med mig (läs, Zeke)

Lisa visade i bästa Cezar Millan-anda hur man minsann lär hunden att gå

fot utan att dra i kopplet...å det funkade. Jag var dock helt slut på kvällen,

fick känna vart armarna satt fast och sov sedan som en stock.

 

Som belöning för min träning blev jag bjuden på en sjukt god soppa.

Hon kan hon, Lisa Burenius. Kolla in hennes sida här, 

eller följ på instagram @lisaburenius

VÄLKOMMEN

Vi hade vänner på besök. Barnen tycker alltid att det är extra kul och vill så klart att gäster på besök

skall känna sig riktigt välkomna. Skylt tillverkades med mycket glädje.