Välkomna till Trastvägen!
Sannerligen ett välkommet besök. Det hade fått mogna i ca 7 år minst. Mirijam och jag har lärt känna varann genom blogg och instagram. Jag minns så väl inlägget som bara fick mig att GAHHhh! vilken skön människa. Hon bjussade på ett tidigare självt genom att läsa ur sin dagbok från tonåren på något som kallas Skambyrån, som hon sen lade ut på sin blogg. Var ett tag sedan nu, men det inlägget ligger som en gladklump i hjärtat och jag blir liksom impad och lycklig ända ut i fingertopparna när jag tänker på det, hahaha.
Kolla här. Helt underbart om du frågar mig.
Jag blev så uppslukad av vår fikadate att jag precis glömde av att föreviga det hela. Det blev precis när det var dags att säga hejdå som det komihågs :) Jag passade på att visa mina fina framtänder där, det är ju sånt man gör för att visa hur glad man vart för att få träffas irl. Jag fick mig en titt jag också.
Vi bjöd på rabarberpaj, glass, grädde och gurka (ja, GURKA! barn gillar sånt).
Sedan var det som om någon hade slagit mig hårt i huvudet och jag fann mig plötsligt med ytterligare 3 kg rabarber från vår trädgård, görandes saft på egen hand. Fast där ljög jag lite grand, Jill var också med och hjälpte till. Jösses människa, tänk om du kunde ta och portionera ut sensationerna lite istället. Nä, fast det är ju inte min melodi. Svart eller vitt. Allt eller inget osv.
Viktigt med safttillverkning. Ta bort allt det där vita beska på citronen!
Skala med potatisskalaren först och skiva citronen sen.
Efter det. På med kokt sockervatten. låt svalna lite. På med plast och låt stå i fyra dagar. Sila sedan och tappa upp på rena flaskor. Ja, det stod så, väl rengjorda till och med. Som om man hade tänkt...
lite mögel och skit i den här, äh jag kör på bara. Det ger väl bara en mogen karaktär eller nåt. Fast jaa, joooo, det skulle man nog kunna tänka kanske.
När klockan närmade sig fem kom resten av familjen hem. De åkte i väg till Vårgårda i arla morgon timma med hund och allt. En utställning för wachtelhundar väntades. Jag kände minsann att det var lite nervös spänning i luften...det spelar ingen roll hur det går, men det hade ju varit roligt om, osv.
Å det blev JÄTTEROLIGT! för hunden, Zeke, kom trea i unghundsklassen för hanar med omdöme excellent samt certifikat. Behöver jag säga att husse var nöjd? nää, det ser ni ju själva.
Det var inte riktigt allt som hände, men nu börjar det närma sig skryt, så jag sparar lite för mig själv.
Sammanfattning = BRA SÖNDAG!
