Titta vad jag fick, ett halsband,
men jag har det hängandes på väggen istället som ett väggsmycke.
Jo, å så gick jag till graven. Det var en pärs, men det kändes fint efteråt.
På vägen dit spelade jag mammas musik, men när jag tände ljuset som
jag haft med mig, stängdes musiken plötsligt av...när jag vänder
mig om ser jag två koltrastar som sitter precis bakom mig. Dom skuttar lite
närmre för att sen flyga upp i trädet som står bredvid. Jag tänker att det var dom,
Martin och mamma...att dom ville säga till mig att dom är tillsammans och
att jag inte skall vara så himla ledsen, livet går vidare och just nu har jag det,
Livet alltså, bäst att försöka göra det bästa med det då.
så fint... egengjorda gåvor är ändå de bästa!
SvaraRaderaGillar eran slingrande väg i tidigare inlägg, mycket snyggt!
tack och tack igen! va kul att du kikar in ;)
Raderaoch jag vet och jag tror och jag håller med. och vet du, att jag tror verkligen på riktigt, att du gör det bästa av ditt liv. Varm kram
SvaraRaderajag försöker allt, det gör jag verkligen, men ibland bryter man ihop i en liten snorig, snörvlande äcklig lös klump på golvet.
RaderaKram
Underbara gåvor..det barnen skapar själv är alltid de bästa morsdagspresenterna.. <3
SvaraRaderaHa en fortsatt fin vecka! =)
Kraaaaam
Sanna
jag håller med. en fin vecka till dig också!
Raderadikt av sven lyra - mot GRYNINGENS Spel
SvaraRadera"Koltrasten hoppar kvar vid min själ
Den kläder
min sorg och sjunger den väl
Vaggans kittling
bär koltrastens fjäder
Nu bär den
min sorg
genom flyktiga städer
Den bär min sorg och sjunger den väl
Och skuttar på marken vid min jordbundna
själ"
*kram*//mrsC
men du, va fint...jag kan inte hålla tillbaka tårarna. Tack! mrsC
RaderaLilla Gumman!Klart att det var Inga o Martin som gav dig ett tecken:)Det känner,tror,önskar o vill jag;-)).....Kram Lotta:)))
SvaraRaderaGråt.
SvaraRaderaJag tror på de där tecknen, ska du veta. Därför blev jag också så himla glad när jag fick ett bladhjärta häromdagen.
Kramar