Det snöar ute nu och jag känner lugnet med det,
som ett vitt tryggt och mjukt fluffigt täcke.
Jag får sova ett tag till, känna mig otvungen och kravlös,
men jag längtar ändå, fast på ett skönt hoppfullt sätt,
sådär som när man vet att man har det bästa framför sig.
Jag längtar efter värmen och utomhuslekar
i fantasins värd, där alla som vill kan få vara prinsessor,
indianer eller häxor och man bor i ett godisland.
Som i filmen om Kalle å chokladfabriken,
där man kan äta allt man ser, te x det gröna krispiga gräset
med en eftersmak av citron och lime.
Å om jag får bestämma är jag ett träd som vakar över
godislandet, spara på minnen likt årsringar i stammens inre,
I en framtid kan jag viska om minnena ihop med barnen som lekte där.
Åh jösses vad fint! Jag är också nöjd med en extra omgång av glitter. Aldrig är livet så skönt stilla som i en snötäckt skog. Och aldrig är det så tillåtet att mysa ner sig i soffan en hel eftermiddag. Och kväll...;)))
SvaraRaderaNäää, å det är så skönt att slippa känna utomhuspressen.
Raderasnöiga hälsningar från münchen - hej hej! blir alldeles rörd av dina ord och tänker minsann även jag spara minnen som årsringar för att sen viska med mina barn.
SvaraRaderaoch jag känner även jag längta, hoppfullhet och förväntan - är positivt laddad: 2013 kommer bli ett sjuh*lvetes bra år! för livet blir vad man gör det till: livet är det som händer när man planerat annat. ;-) kram!
//mrsC
ja, sant! man får försöka fånga dagen som det bekant heter. njuta lite mer av nuet och spara det i fickan liksom. kram
Radera