okej, jag är ingen hipster men känner likväl igen mig i detta himmelska helvete som vi känner som inredningshysteri. ena dagen sälja allt för att liksom bara ha så få saker kvar som möjligt eller bara inreda med saker som är ärvda, upphittade eller "fådda". måste se om jag kan få tag i denna bok (It´s lonely in the modern world) fort som ögat, ett gott skratt förlänger livet heter det ju. och jorå, jag kan skratta åt mig själv. själv-ironisering är något jag ägnat mig åt större delen av mitt liv, men jag sätter skrattet i halsen nu och tycker det är minst sagt tragiskt att jag inte kan styra och leva mitt liv utan "andras" godkännande och gillande... men jag kanske måste...hålla på att flytta runt på saker stuva om och dekorera hit och dit... för att inte tappa förståndet, för om jag låter bli på riktigt och inte vet vad jag skall göra istället..då kanske känslan av meningslöshet kryper på, och den känslan är den mest skrämmande utav alla känslor näst efter att inte känna något alls...
Här kan du besöka bloggen, Unhappy hipsters, upphovsmakarna bakom bloggen och boken
It´s lonely in the modern world.
Hehe, men jag tror vi kan göra Helle ännu bättre?
SvaraRaderaElle-r kan den ju mä heta.
SvaraRaderaHa ha ha, bra idé! kärt barn har ju många namn har jag hört.
RaderaBra inlägg! visst sätter man skrattet i halsen nu och då...det gör jag med. för att inte tala om bekräftelsen man/jag vill ha av andra. vore fint att höra om vad du tyckte om boken sen när du fått tag på den!
SvaraRaderafick mig några goda skratt bara genom att besöka deras blogg...kanske räcker så för mig. Sen tänker jag vidare om det där med inredning och drömmarna man lever för att "verklighetsställa"...kanske är det så att populära program som dokumentärer om människor vi kallar udda/orginal är längst ifrån det vi kan efterleva...vem vågar avsäga sig allt det "moderna" flytta ut i skogen eller på landet och bli självförsörjande, jag bara undrar, inte är det många iaf och då rakt inte jag. Nääe, jag är minsann fast och styrd, ivarjefall i dagsläget.
Raderaåh...borde nog läsa den boken...eller kanske ändå inte...eller nåt. men jag tänker att du är ju konstnär och om du inte skulle engagera dig i din inredning på nåt sätt så vore det ju...konstigt på nåt sätt. och du är ju inte konstig, bara lite knasig...fast på ett bra sätt om du frågar mig. Kram!!!
SvaraRaderaha ha ha, vad härligt att höra. tror jag fortsätter att leka då :)
RaderaÅ den där boken...tänker att det blir liksom ett moment 22. Jag vill "HA" boken, äga den...och sen läsa om hur andra tolkar andra = mig själv...nä, fyfaro vad jag kan bli villrådig och närpå deppig när jag grottar ner mig i sånna i-landsproblem, som det faktiskt är, även om jag tror att dom i fattiga länder också boar in sig med allra bästa förmåga med det dom har eller får tag på. äsch, KRAM
Heej
SvaraRaderaHoppas allt är bra! Är här inne o smyger mycke , men nu är det på tiden att jag säger hej , det var ju så längesen=)
Stor kram
men HEJ! kul att du kikar förbi! å så måste jag ju hälsa på hos dig:)
SvaraRadera