söndag, augusti 14

Parabolanka


I vår trädgård har vi en gammal parabol som minidamm. I den simmar en anka (där av namnet, parabolankan, som vi kallar den). Ibland får hon sällskap av en duva och ibland en kråka inga små söta småfåglar inte. Då brukar jag tänka att det är mamma och Martin som är här och kollar läget och dom vill ju inte att jag skall missa dom så då kommer dom i skepnad av just lite större fåglar som tar plats :) Kråkan brukar hoppa in under köksbordet när tillfälle ges och då skriker barnen i högan sky...tänker att det var just det den ville, få en lite reaktion,  att vi sett och hört. Sen dricker den lite vatten i dammen innan den flyger till närmsta träd för att övervaka oss. Det känns bra på nåt sätt.

8 kommentarer:

  1. Det är klart det är dom, de checkar av läget liksom, fint som tusan. :) Hoppas ni haft en bra helg. kramar i mängder

    SvaraRadera
  2. Klart att det är!

    SvaraRadera
  3. Naturligtvis är dom där och ser till er!Kramar på dig du lilla flicka:)....Lotta

    SvaraRadera
  4. Pappsen går igen som en lite irriterande gök så jag tror att du har helt rätt!=)

    SvaraRadera
  5. Gillar tanken, tror stenhårt på det där.

    SvaraRadera
  6. Visst måste det vara så! Himla himla fint.

    SvaraRadera
  7. ja det bara måste vara dom. nån sa till mig att fåglarna bär på de dödas själar, en fin tanke tycker jag.
    Tack för alla fina kommentarer.

    SvaraRadera