söndag, augusti 14
Parabolanka
I vår trädgård har vi en gammal parabol som minidamm. I den simmar en anka (där av namnet, parabolankan, som vi kallar den). Ibland får hon sällskap av en duva och ibland en kråka inga små söta småfåglar inte. Då brukar jag tänka att det är mamma och Martin som är här och kollar läget och dom vill ju inte att jag skall missa dom så då kommer dom i skepnad av just lite större fåglar som tar plats :) Kråkan brukar hoppa in under köksbordet när tillfälle ges och då skriker barnen i högan sky...tänker att det var just det den ville, få en lite reaktion, att vi sett och hört. Sen dricker den lite vatten i dammen innan den flyger till närmsta träd för att övervaka oss. Det känns bra på nåt sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är klart det är dom, de checkar av läget liksom, fint som tusan. :) Hoppas ni haft en bra helg. kramar i mängder
SvaraRaderaKlart att det är!
SvaraRaderaNaturligtvis är dom där och ser till er!Kramar på dig du lilla flicka:)....Lotta
SvaraRadera<3
SvaraRaderaPappsen går igen som en lite irriterande gök så jag tror att du har helt rätt!=)
SvaraRaderaGillar tanken, tror stenhårt på det där.
SvaraRaderaVisst måste det vara så! Himla himla fint.
SvaraRaderaja det bara måste vara dom. nån sa till mig att fåglarna bär på de dödas själar, en fin tanke tycker jag.
SvaraRaderaTack för alla fina kommentarer.