SAY WHAT?!

S A Y  W H A T

NATURE TODAY

When I was walking the dog today,

 different spots of nature caught my eye.
The colours and the scent still lingers

THE HOUSE OF MANY COLORS

Det här huset måste vara det mest ompysslade av alla hus.

Alltid nya kläder och jösses så mycket kärlek och färg det fått.

Jag måste alltid stanna och ta en bild när jag passerar.

GAMLA ASKAR

Älskar de här gamla tändsticksaskarna. Jag har köpt dom hos Marina på Strömma.

Den svarta asken kommer från mitt absoluta favorithotell, Michelberger hotel i Berlin. Inuti asken finns det ett rum. Briljant, om du frågar mig.

Jag tecknar av dom helt anspråkslöst med en reklampenna,

en sån man får när man är på föreläsning eller konferens. 

Det ärt precis som kondition, man måste hålla igång.

TALKING TO ME?

Talking to me?

xoxo

1000 BILDER OCH OMMÖBLERINGSROKAD

Det har hänt så mycket i mitt liv de senaste 5-6 åren, för att inte tala om det senaste året!

En förändringens orkan drog in och svepte omkull mig... jag blev vilsen.

Ge det tid hör jag mig själv säga. Ta det inte så allvarligt, du vet ju att du duger som du är,

 kom igen nu, upp med hakan och glöm inte att vara snäll mot dig själv. Det är dags att ha kul!

Ja- a , jag har rätt, det är bannimej dags att ha kul försjutton gubbar.

jo, jag duger som jag är även om jag känner mig som ett enda stort ufo emellanåt.

Jag försöker landa på jorden igen, känna båda fötterna mot marken,

 ta saker och ting med lite mera ro och acceptans...allting blir inte alltid som man tänkt sig,

men det blir bra ändå. 

Jag som så många andra är berikad med ångest och en stor portion fantasi. Det kan vara både en fördel och en nackdel. Med ångest kommer olust och ibland förlamning. Fantasin kan också vara en bov, men när man använder den som ett verktyg kan den sätta värsta farten på kreativiteten och man känner hur livet pirrar ända ut i fingertopparna, och hur mungiporna nästan går ett varv runt huvudet om det inte vore för att öronen satt i vägen.

jomen såatte, det jag ville säga eller visa var ju egentligen...

  att vi hade flyttat upp stringhyllan från tv-rummet till sovrummet, vilket gav en tom och lite skamfilad vägg, som i sin tur gav mig idén och utrymmet till att sätta upp bilderna jag samlat på mig under flera, år på väggen, äntligen! Jag som har så himla svårt att slänga grejer (i det här fallet tidningar och bilder). NU slipper jag se dem i en hög på bordet nere i studion (jösses vad jag älskar att säga studion, det låter så lyxigt). Var det inte så här man gjorde förr? dekorerade väggen med bilder, tidningspapper eller tyg.

Alltså när jag skall försöka städa, rensa och röja, vet jag inte vad jag skall börja. Hur många högar behöver man...spara...slänga...skänka...ge bort till annan obehövande,...för sälja orkar jag inte.

Nu blev väggen en jätte maffig mood board el bilderna till en alternativ budgettapet. 

Jag limmade upp dem med fastik-lim. Ett sånt där lim man monterar foton med i album, som går lätt att ta bort. Ett snabbt och enkelt sätt för den rastlöse som vill nå ett kvickt resultat.

Behöver jag säga att jag är sjukt nöjd?!

 Miljöförändring är ett absolut måste för mig, och även om jag fantiserar om ett lite mer "ordnat och stilrent" (nu hör jag hur du skrattar) hem så stannar det just där, vid en fantasin, för jag vet att jag aldrig skulle kunna stå ut. Det skulle betyda att jag konstant skulle känna mig som den felande länken och så kan man ju inte ha det. Nää, mitt hem är min lekstuga!

ps. annat jag har haft svårt att slänga är mina gamla tees. kolla in här hos Dos, så får du se vad jag gjorde med dom.

11 39

Vi har två adresser.... såklart! jag kan ju inte bara ha en, 

jag som samlar på allt. Skyltarna satt på huset när vi flyttade in för snart 11 år sedan ( skämskuddeemoji ). 

Nu tänkte jag ge dom en fejslift och sätta upp dom på huset igen. 

Det finns en skön känsla i det där med att återanvända.

Allt behöver ju verkligen inte bytas ut eller vara nytt.

man tager vad man haver som Kajsa Varg sa.