RIK OCH FRI

Det sista nu, av sprakande färg, tills allt återgår i brunt och vila.

Njuter de dagar vädret tillåter, att sitta ute men kopp kaffe och le lite,

som idag till exempel. Det är stunder som dem som jag känner mig rik och fri.

ILLUSTRATIONER till ett BOKPROJEKT

minnen som dyker upp igen...

 

att vara ensam och ledsen,

att välja vara ensam och ledsen

 

befinna sig i en bubbla,

sin egen bubbla....där ingen kan komma in.

lite illustrationer för ett bokprojekt på andra sidan gränsen.

Jag följer det med spänning.

PLJONG PLJONG...SPEL UTAN SÅNG

Direkt efter hemkomst, -mamma, jag har lärt mig spela en låt...

ska jag spela, så får du gissa?

 

javisst lille barn, stäm upp bara så skall jag lyssna.

 

Pliong, plijong...jo så låter en gitarr.

Barnet- hörde du vad det var för låt?

 något tveksamma mamman PGA. visste inte att hon börjat spela knappt

-nja, spela en gång till

plijong plijong...det är ju Ed Sheeran hör du väl! säger det lille spelgalde barnet

mamman- jo, ja, nu hör jag :)

 Hon fick en gitarr i julklapp...

Önskar av hela mitt innanmäte att hon fortsätter gilla att spela på den.

JEANSPÅSAR att GÖMMA "FULA" KRUKOR I, ENKELT DIYTIPS

 Har världens enklaste knep för att dölja krukor som du kanske tröttnat på

eller tycker är riktigt fula...för man behöver ju inte göra sig av med allting.

Man kan spara, jooo, SPARA

...vet ju aldrig när de kan komma till användning.

Ett par jeans som blivit för stora (eller kanske för små), blivit trasiga

och väntar på saxen för att förvandlas till ett par shorts, eller en modell som 

man bara inte kan ha på sig längre...PGA  cringe worthy, men när inköp

gjordes så kostade dem skjortan. ja du vet säkert.

Plocka fram dem nu!

 

Voila! en krukpåse, eller byxkruka eller, nja...du kanske har något bra förslag på produktnamn.

Så smart och snyggt om du frågar mig.

och det är som med allt annat hos mig, det tenderar att bli mycket.

Snart har jag väl krukpåsar överallt.

Förresten, man kan ju gömma allt möjligt i dem,

gamla sockor och fjärrkontroller tex. Grrrr

Kanske sig själv med.

Man kryper in i påsen och försvinner...en stund...för att samla energi

och leta efter tålamod. Långt därinne i botten på påsen finns det.

Det är jag säker på.

Var tvungen att testa lite.

Jeans passar till allt ju!

Passar utmärkt i hop med brunt också.

Jag säger det igen... Albert & Herbert är mina stilikoner. 

Dom sparade minsann på saker som kunde vara bra att ha...

...till allt möjligt.

Släng nu inga jeans förrän du funderat på vad du skulle kunna göra med

dem förutom shorts då ;)

ÅKULLA OUTDOOR 2017

Lisa och jag tog ambulansen till Åkulla för att plåstra om eller snarare gör plåster av gamla jeans.

ja, eller vi och vi, det var ju ni, besökare som fixade och trixade med det.

Vi undrade mest hur årets Åkullamärke såg ut.

Här är ett superfint exempel.

Här skulle man kunna sätta det. 

Vi fick en del "patienter" från Frankrike som var här på skolresa.

Som ni vet är ju fransoserna riktigt vassa på det där med mode ;)

Grabbarna älskade Sverige sa dom.

Ja ba, mmm mycket vackert men väldigt KALLT!

 

 

fast dom kom från Normandie...kan vara lite kallt där också har jag hört samt vackert

och då står man ut med mycket.

 

Det där med tygmärken tyckte dom var riktigt roligt iaf och vi fick

sy på ett helt gäng på deras ryggsäckar.

Det här är bara några exempel.

 

Sweden som sagt. Fint.

Lisa fixar kepan (ja, jag vet, gammelspråk)

 

Kolla bara! KOOOLT!

så nöjda :)

Det sprakade  mysigt från elden och ett tag hade jag nästan lust att 

stoppa fötterna i den. En van friluftsmänniska är ju lite mer rutinerad

med funktionskläder och sånt...jag hade snakers (big fail)

 Tack Åkulla Outdoor för att vi fick vara med på eran festival!

Det var fantastiskt roligt. Och tack alla besökare som fyllde borden i våran tipi.

Hoppas vi ses igen!

NYA UPPTÄKTER OM MITT JAG

Det har kommit till mig på sista tiden,

egenskaper jag inte trodde mig själv om.

Vadå vadå tänker du nyfiket nu (tänker jag).

 

jo serru, jag är PETIG.

Håller på med en och samma sak i evigheters evigheter,

blir liksom inte nöjd. Nu jobbar jag på en grej för Jul på Strömma.

 

Det måste bli sådär perfektfult för mig för 

perfektperfekt är så himla tråkigt tycker jag. 

 

Jag fick plötsligt användninga av den där kursen i lettering som jag gick 

nu i våras och höstas för Fia Lotta Jansson design (hon är förövrigt en superstar)

 Där å då hör jag mig skämtsamt säga men ändå

med en helt seriös ton, att - oj vad lätt det här var med brushpen! 

Ny upptäckt...inte så vansinnigt ödmjuk

men ni förstår att jag är så less på mitt konstanta ursäktande för vad jag gör, kan och

är utbildad till osv. Puuh så tröttsamt. Någon sa att om man får en fin komplimang så skall

man bara säga tack! så det gjorde jag vid ett annat tillfälle i veckan var på en annan

människa som stod bredvid sa ironiskt skrockande, ehhe ödmjuk.

Ja ba, va fasen, nu spårar det ut för mig, jag håller på att bli en odräglig typ.

Tror att jag är nåt, kan nåt osv... MEN DET ÄR VÄL PÅ TIDEN! 

Jante kommer ändå sitta på min axel å peta. 

Jag försöker bara bli lite mer kompis med honom nu helt enkelt.

Tillbaka till uppgiften, så här blev det till slut.

Kom alltså till Strömma och upplev lite genuin JUL.

Den 2-3 december på Strömma Farmlodge.

Det kommer bli fantastiskt mysigt och trevligt med körsång

som avslutning på dagen för den som vill stämma in.

Hej hej!