Hej!
Nyp mig i armen någon. Så nära nu, att få hålla i en färdig bok.
Så här ser det oskurna omslaget ut.
Kristin och jag var där nere här om dagen och bläddrade bland uppslagen.
Mamma, det här skulle du sett!
Var där en tur i dag igen.
Allt detta papper. Doften. Ljudet av tryckpressarna och så den speciella luften.
Den måste hålla en viss fuktighet för att pappret skall må så bra som möjligt.
Både Zeke och jag var fuktiga av andra själ. Vi gick nämligen dit.
Inte så himlens långt men det blev en mil fram och tillbaka.
När vi var hemma igen intog vi båda soffan och slappade en stund.
Inte konstigt att man(läs jag) var lite trött.
Någon hade nämligen nypt mig i armen tidigare på dagen, men av helt andra själ.
Hälsningar blodgivaren.
