söndag, februari 1

KLOTTER, BÄSTA SORTENS SAMARBETE


Vi började lördagen med en klassisk syskondispyt som slutade med att mamman tog
till lipen, moget, jag vet. Försjuttongubbar, jag orkade bara inte höra på elakheterna mer.
Måste komma på något, något bra, som alla kan vara med på samt inte kräver ipads.


Asså mamma är du säker? Vet pappa om det här? och tycker inte du att det är fint som det är?
tänk om vi förstör det? frågorna smattrade. Ja, men tänk om vi bara lever en gång?!
 (och ja, jag är medveten om att det kan vara svårt att veta vart gränsen mellan skåp och vägg går.)


Det luktar gott med vattenfasta pennor och det där härliga tuschpennegnisslet, älskar´t!


jomensåatte, vi blev nöjda med resultatet....fast det verkar faktiskt aldrig bli riktigt färdigt.
Jag kan hör hur det gnisslas mellan varven och jag njuter lite av att man kan klottra på
när tristessen sätter in, eller bara för att man får lust till lite kollijoxande.


Japp, det var den här helgen det. Tack Januari och hej Februrari! 
Undrar vad vi skall klottra på nästa helg?