FRAMTIDEN

Rester av höst och vinter, minnen som dröjer sig kvar,

bevis på tider som flytt och minnen som bleknat,

men mina minnen är lika tydliga som ådringarna i bladen,

lika klara som himlen är blå och mina varför är så många,

jag lägger dom i ett av facken i ryggsäcken jag bär på,

läser en saga för barnen och är tacksam för tiden som kommer nu,

den vi har framför oss.